Läser in...
Hur bilen upplevs och beter sig på vägen avgörs av en rad olika faktorer. Om den är under- eller överstyrd och om den är fram-, bak- eller fyrhjulsdriven har exempelvis väldigt stor inverkan på dess köregenskaper.
Däckens, hjulens, bromsarnas, stötdämparnas och styrsystemets skick har också stor inverkan på bilens köregenskaper och väggrepp.
Bilens konstruktion är bara en av många faktorer som påverkar hur den upplevs och beter sig på vägen
Yttre faktorer, alltså faktorer som du själv inte kan påverka, som också förändrar bilens köregenskaper är sidkraft, väder och väglag samt vägens skick och utformning. Det är viktigt att du förstår vad som kan påverka bilens köregenskaper, på vilka sätt köregenskaperna kan påverkas och vad du kan göra för att alltid behålla kontrollen över bilen.
Sidkraft är den kraft som vid kurvtagning och svängar uppstår vinkelrätt mot färdriktningen på bilen via däckens vägbanekontakt. Utan sidkrafter från vägen kan framdäcken inte få bilen att svänga. Men om den pådrivande sidkraften på framdäcken är större än den mothållande sidkraften på bakdäcken så blir kurvtagningen instabil och potentiellt mycket farlig.
Sidkraften ökar och minskar i kvadrat i förhållande till hastigheten. Om du fördubblar hastigheten så fyrdubblas alltså sidkraftsbehovet och om du tredubblar hastigheten så niodubblas sidkraftsbehovet. För att minska den pådrivande sidkraften vid kurvtagning så är det alltså väldigt viktigt att du håller en lämplig hastighet i kurvan.
För att hålla kvar ett fordon på vägen behöver väggreppet, alltså friktionen mellan däck och vägbana, vara tillräckligt bra.Väggreppet försämras av regn, snö och is, föroreningar som olja samt ojämnheter som grus. Väggreppet påverkas även av däckens kvalitet och skick.
Absolut bäst väggrepp är det på en helt torr asfaltsväg. Men om asfalten är blöt och lerig eller helt nylagd så kan väggreppet försämras dramatiskt, under sådana omständigheter kan det faktiskt vara bättre väggrepp på en hårt packad grusväg än på en asfaltsväg.
När du avgör vilken hastighet som är lämplig i en viss situation så måste du alltid ta hänsyn till väggreppet.
Kör extra försiktigt i kurvor och när väggreppet är dåligt
Ett objekts rörelseenergi är den energi som alla objekt i rörelse innehar - exempelvis en bil som kör. Bilens rörelseenergi påverkas både av dess vikt och dess hastighet. Så länge bilens vikt eller hastighet inte förändras så förändras inte heller dess rörelseenergi.
Om bilens vikt förändras (exempelvis av last eller passagerare) så förändras rörelseenergin proportionellt i förhållande till viktförändringen. En viktfördubbling innebär alltså en fördubbling av rörelseenergin.
Om bilens hastighet förändras så förändras rörelseenergin istället i kvadrat i förhållande till hastighetsförändringen. En hastighetsökning från 30 km/h till 90 km/h innebär alltså en niodubbling av rörelseenergin eftersom 3 upphöjt till 2 är 9.
Om rörelseenergin niodubblas så niodubblas även bromssträckan eftersom bromssträckan står i direkt förhållande till rörelseenergin.
Alla objekt i rörelse innehar en energi som kallas rörelseenergi
Med andra ord blir krafterna vid höga hastigheter oerhört stora. Om du kör bil och missbedömer, eller underskattar, rörelseenergin så är risken stor att du inte kommer att kunna få stopp på bilen i tid - något som i värsta fall kan leda till en allvarlig olycka.
Bilar är i grunden antingen understyrda eller överstyrda, men beroende på omständigheterna kan en och samma bil snabbt växla mellan under- och överstyrning.
Under normala körförhållanden är det svårt att känna om bilen är under- eller överstyrd, det är först när däcken börjar tappa greppet som du verkligen känner skillnaden.
En understyrd bil svänger mindre än rattutslaget och strävar efter att gå rakt fram i kurvor, detta beror på att framdäcken har för dåligt grepp.
Illustrationen visar en bil som understyr i en kurva, vilket får bilen att fortsätta nästan rakt fram trots att föraren vrider på ratten
De flesta, framförallt framhjulsdrivna, moderna personbilar är något understyrda då en lätt understyrning anses säkrare än en lätt överstyrning. Det beror på att understyrda bilar ställer lägre krav på föraren än överstyrda bilar. Men om understyrningen av någon anledning är för kraftig så blir bilen svår att manövrera säkert.
Understyrning kan orsakas av en rad olika anledningar, bland annat av att:
Om framdäcken är slitna eller har för lågt lufttryck kan bilen understyra
En överstyrd bil gör tvärtom och svänger mer än rattutslaget, detta beror på att bakdäcken har för dåligt grepp. Detta kan leda till en bakvagnssladd vilket innebär att bilens bakända hamnar utanför dess framända, så att bilens front pekar mer och mer inåt i kurvan eller svängen. I värsta fall leder detta till en allvarlig sidokollision.
Illustrationen visar en bil som överstyr så pass kraftigt i en kurva att bilen får bakvagnssladd
Överstyrning är vanligast hos bakhjulsdrivna bilar och märks i synnerhet vid gaspådrag i kurvor, men kan även orsakas av att:
Även ojämnheter i vägbanan kan få en bil att överstyra även om föraren inte svänger utan bara kör rakt fram.
Antisladdsystem som exempelvis ESP, ESC eller DSTC är hjälpsystem som känner av när bilen är på väg att börja sladda. Genom att bromsa enskilda hjul stabiliserar antisladdsystemet bilen och förhindrar på så sätt sladden. Vissa antisladdsystem kan även strypa motorn om det behövs.
Ett antisladdsystem kan förhindra att bilen sladdar genom att bromsa enskilda hjul, eller strypa motorn
Antisladdsystem minskar olycksrisken väsentligt. Men det är viktigt att komma ihåg att ett antisladdsystem aldrig kan rädda alla situationer. Ha inte övertro på tekniken och anpassa alltid hastigheten, avståndet framåt och din körning efter den rådande trafiksituationen.
På bilar med antisladdsystem finns det i regel en varningslampa på instrumentpanelen som blinkar när antisladdsystemet arbetar. Om lampan däremot tänds med fast sken under färd så är systemet antingen trasigt eller urkopplat.
Antisladdsystem
Däcken har en avgörande betydelse för bilens köregenskaper. För att maximera väggreppet ska de bästa däcken alltid sitta på bakaxeln, även på vintern. Detta gäller för både bak-, fram- och fyrhjulsdrivna bilar. Anledningen till detta är att det minskar risken för bredsladd och sidokollision, vilket är den farligaste typen av kollision eftersom bilar är sämre skyddade på sidorna.
En avgörande faktor för väggreppet är däckens mönsterdjup och skick. Däck äldre än 10 år bör bytas ut eftersom däckens friktionsegenskaper försämras med tiden.
Nya sommardäck har 7-8 millimeter mönsterdjup. Sommardäck måste ha ett mönsterdjup på minst 1,6 millimeter men bör av säkerhetsskäl bytas redan vid 3 millimeter. När mönsterdjupet har slitits ner till 3-4 millimeter är däcken nämligen så pass slitna att våtgreppet försämras och att risken för vattenplaning ökar.
Nya vinterdäck har 9-10 millimeter mönsterdjup. Vinterdäck som används vid vinterväglag måste ha ett mönsterdjup på minst 3 millimeter, men för bästa väggrepp bör du byta till nya däck redan när mönsterdjupet har slitits ner till 4-5 millimeter. Läs mer om vinterdäck.
Kontrollera mönsterdjupet med jämna mellanrum med hjälp av en däckmönstermätare. På bilden nedanför ser du hur man gör.
Sommardäck måste ha ett mönsterdjup på minst 1,6 millimeter
Du bör kontrollera lufttrycket i däcken minst en gång i månaden. Eftersom temperaturen och lufttrycket i däcken ökar under färd så är det optimalt att göra det när däcken är kalla. Med kalla däck menas att däcken har samma temperatur som yttertemperaturen.
För att få optimalt väggrepp och för att köra bränsleekonomiskt så är det viktigt att alltid köra med rätt lufttryck i däcken, gärna 10-15 % högre än det lägre standarddäcktrycket som anges i instruktionsboken. Det finns även ett högre tryck i instruktionsboken som du ska följa om du ska köra med tung last och/eller flera passagerare.
Det finns inget att vinna på att överskrida det högre trycket som anges i instruktionsboken. Höjer man trycket för mycket försämras väggreppet, däcken slits snabbare och bilen känns stötig och hård på vägen.
Kontrollera lufttrycket i däcken minst en gång i månaden, helst när däcken är kalla
Om lufttrycket är för lågt blir bilen tungrullad (på samma sätt som en cykel med för lite luft i däcken blir trögtrampad) samtidigt som bränsleförbrukningen ökar och däcken slits snabbare.
Om det endast är för lite luft i ett av framdäcken kan bilen börja dra snett. Om det är för lite luft i båda framdäcken (eller om de är slitna) kan bilen börja understyra mer än vanligt. Om det är för lite luft i båda bakdäcken (eller om de är slitna) så kan bilen börja överstyra mer än vanligt.
Att få punktering under färd är ovanligt men kan hända. Ett trasigt däck tål att köras på minst ett par hundra meter, det är därför bättre att köra till en lämplig plats att stanna på än att direkt stanna mitt i vägen där du utgör en fara för bakomvarande trafik.
Efter att du har bytt däck är det viktigt att efterspänna hjulbultarna efter ungefär 5-10 mils körning. Gör du inte det finns det en risk att hela hjulet lossnar under färd.
Detta är extra viktigt att komma ihåg om du har lättmetallfälgar på däcken. Observera att sådana fälgar bör spännas med en särskild momentnyckel för att inte ta skada.
Strax efter att du har bytt däck måste hjulbultarna efterspännas
Ibland kan hjulens inställningar och balansering behöva justeras på en verkstad. Hjulinställning innebär att hjulens vinklar justeras så att de står vinkelrätt mot marken och parallellt mot varandra. Hjulbalansering innebär att hjulen justeras så att de kan rotera utan att de börjar vibrera vid vissa hastigheter.
Om bilen drar snett vid körning på rak väg så är det troligen för lågt lufttryck i något av framdäcken eller så är hjulinställningarna felaktiga.
Om hjulinställningarna är felaktiga slits även framdäckens ytterkanter snabbare än resten av däcken.
Om ratten skakar efter en viss hastighet (så kallad "rattfrossa") så är hjulen felaktigt balanserade eller så är någon del i styrningen utsliten.
Om hjulen är felaktigt balanserade så uppstår oftast även ojämnt slitna fläckar på däcken.
Om ratten skakar efter en viss hastighet eller om ojämnt slitna fläckar uppstår på däcken så kan hjulen behöva balanseras på en verkstad
Felaktiga hjulinställningar
Felaktigt balanserade hjul
De flesta bilar är utrustade med ett reservhjul eller ett så kallat nödhjul. Ett nödhjul är ett hjul som är lättare och smalare än vanliga hjul (för att spara vikt och plats) och som är konstruerade för korta sträckor, vanligtvis högst åtta mil, och relativt låga hastigheter, vanligtvis högst 80 km/h. Vilken maxhastighet ett nödhjul har ska anges på det.
Nödhjul ska även ha högre lufttryck än vanliga däck. Rekommenderat lufttryck ska stå på däcket och i bilens instruktionsbok.
Nödhjul är oftast konstruerade för högst 80 km/h
Fel på bilens bromssystem kan i värsta fall resultera i farliga köregenskaper. Vid en inbromsning så ska framhjulen bromsas hårdare än bakhjulen så att framhjulen låser sig innan bakhjulen vid en eventuell hjullåsning. Om bromskraftfördelningen är fel, så att det motsatta sker, så är risken för bakhjulssladd mycket stor.
Du bör då och då kontrollera att bromskraftfördelningen är rätt genom att provbromsa på en otrafikerad grusväg i låg fart. Trampa hårdare och hårdare på bromspedalen tills hjullåsningen sker. Om bromskraftfördelningen är rätt så är det framhjulen som ska låsa sig.
Läs mer om bilens bromssystem
Bilens stötdämpare bidrar till bättre väghållning och komfort genom att minimera gungningsrörelser samt stötar mot bilens chassi (underredet).
Slitna stötdämpare resulterar i försämrat väggrepp - speciellt i kurvor och vid inbromsning - och sämre bromsegenskaper. Om de bakre stötdämparna är i sämre skick än de främre så ökar risken för bakhjulssladd.
Du kan kontrollera stötdämparnas skick genom att trycka ned bilen kraftigt vid hjulen. Bilen ska återfjädra mjukt utan att gunga mer än en gång. Du kan även testa bilens stötdämpare genom att köra sakta och pumpbromsa. Om bilen gungar kraftigt efter varje inbromsning så är det dags att byta stötdämparna.
Stötdämparnas skick är avgörande för bilens väggrepp och bromsegenskaper
En bil kan antingen vara framhjulsdriven, bakhjulsdriven eller fyrhjulsdriven. Moderna bilar är oftast framhjulsdrivna eftersom framhjulsdrift anses ge bättre vägegenskaper än bakhjulsdrift vid halt väglag. Men om du gasar för mycket i en framhjulsdriven bil vid halt väglag så är risken ändå stor att framhjulen börjar spinna så att du förlorar all styrförmåga. Oftast räcker det med att bara släppa på gasen för att återfå väggreppet.
Bakhjulsdrivna bilar blir mindre och mindre vanliga just eftersom de har sämre vägegenskaper vid halt väglag. I värsta fall resulterar en spinn på de bakre drivhjulen i en farlig och svårkontrollerad bakvagnssladd. Fördelar med bakhjulsdrivna bilar är att de i regel är enklare och billigare att underhålla och att de lämpar sig bättre för tunga släp.
Fyrhjulsdrivna bilar har drivning på alla fyra hjulen vilket ger bättre väggrepp på is, snö och annan svår terräng.
En fyrhjulsdriven bil drar ungefär 5-10 % mer bensin än en motsvarande fram- eller bakhjulsdriven bil.
Fyrhjulsdrift är bra om du kör mycket på is och snö eller annan svår terräng
Styrsystemets uppgift är att överföra rattens rörelse till hjulen så att bilen ändrar körriktning.
För att kontrollera om styrsystemet är slitet eller glappar kan du ställa dig vid sidan av bilen och göra små vridningar på ratten med motorn avslagen. Om systemet fungerar som det ska reagerar så hjulen direkt.
Om ratten skakar efter en viss hastighet (så kallad "rattfrossa") så är hjulen felaktigt balanserade eller så är någon del i styrningen utsliten. Uppsök en verkstad i bägge fallen.
I moderna bilar tillhör styrservon (kallas även servostyrning) standardutrustningen. Det är ett hjälpsystem som gör att det krävs mindre kraft för att vrida på ratten. Styrservon drivs och smörjs med hjälp av styrservoolja (kallas ibland hydraulvätska). Styrservon fungerar endast när motorn är igång, under bogsering blir det alltså mycket tyngre att styra.
Styrservon gör att det krävs mindre kraft för att vrida på ratten
För att kontrollera att styrservon fungerar som den ska så vrider du på ratten och håller ett lätt tryck på den samtidigt som du startar motorn. I samma ögonblick som motorn går igång ska du känna ett lätt ryck och det ska bli betydligt lättare att vrida på ratten. Om du inte upplever någon skillnad så är något fel på styrservon.
Om det "hugger" i ratten och går omväxlande lätt och tungt att styra så har smuts eller luft förmodligen trängt in i styrservosystemet.
Om något är fel på styrservosystemet (exempelvis om styrservooljan läcker) tänds det på vissa bilar en varningslampa på instrumentpanelen.
Styrservon
Om du misstänker att styrservooljan behöver fyllas på (exempelvis om styrservon känns trög eller skriker till emellanåt) bör du låta en verkstad göra det, den är nämligen inte helt enkel att fylla på själv. Fel val av olja kan dessutom orsaka stor skada på systemet.
Att hålla händerna på ratten på ett korrekt sätt är viktigt både för att kunna manövrera bilen på bästa sätt och för att minimera risken att skadas om krockkudden (airbagen) i ratten blåses upp vid en kollision.
Om man ser ratten som en klocka och händerna som minut- och timvisare så är det lämpligast att hålla ratten "kvart i tre", alltså på sidorna av ratten.
Håll händerna på ratten "kvart i tre", precis som föraren på bilden gör
Tidigare lärdes det ut att det lämpligaste sättet att hålla ratten på var "tio i två", men det var innan bilarna var utrustade med krockkudde i ratten. Om man håller händerna på det sättet och krockar så är risken stor att händerna slås upp i ansiktet av krockkudden, med allvarliga skador som följd.
