Läser in...
Alkohol är en av de vanligaste anledningarna till att förare får avtrubbat omdöme, men det är långt ifrån den enda anledningen. I Trafikförordningens tredje kapitel sammanfattas reglerna kring detta enkelt i en enda mening:
"Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt."
Utöver de faror som behandlas i detta kapitel så kan även trötthet, stress och grupptryck göra oss till sämre förare. Följ nedanstående länkar om du har missat de kapitlen.
Läs mer om trötthet
Läs mer om stress och grupptryck
Alkohol är väldigt viktigt för många och det utgör en stor del av det samhälle vi lever i. I lagom mängd och vid rätt tillfälle utgör alkohol inget problem för de flesta människor men i samband med bilkörning utgör det ett enormt problem. Minst 15 000 bilresor per dag görs av alkoholpåverkade förare och ungefär 20-30 % av alla förare som omkommer i trafiken har alkohol i blodet.
En stor del av alla dödsolyckor i trafiken orsakas av alkoholpåverkade förare
En förare med 0,5-1,0 promille alkohol i blodet löper omkring 13 gånger större risk att råka ut för en trafikolycka än en nykter förare. Vid 1,0-1,5 promille alkohol i blodet är olycksrisken 100 gånger större.
För förare i åldersgruppen 18-24 år är olycksrisken 900 gånger större redan vid 0,5 promille eftersom de har både mindre körvana och mindre erfarenhet av alkohol.
Ta ställning redan nu
Det är ett trafikbrott att köra bil med en otillåten mängd alkohol i blodet. Den som gör det kan dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri.
Gränsen för rattfylleri är 0,2 promille alkohol i blodet. En förare som har kört med mindre än 0,2 promille alkohol i blodet kan också dömas för rattfylleri om han eller hon inte har kunnat köra på ett betryggande sätt.
Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Körkortet återkallas dessutom, vanligtvis i 12 månader.
Gränsen för grovt rattfylleri är 1 promille alkohol i blodet. En förare som har kört med mindre än 1 promille alkohol i blodet kan också dömas för grovt rattfylleri om han eller hon har orsakat en olycka eller har kört farligt och riskerat att orsaka en olycka.
Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. Körkortet återkallas dessutom, vanligtvis i 24 månader.
Gränserna för rattfylleri och grovt rattfylleri är 0,2 respektive 1 promille alkohol i blodet
När man talar om alkohol innebär 1 promille alkohol i blodet att det finns 1 del alkohol per 1 000 delar blod.
Det är inte bara olagligt att köra onykter, det är även olagligt att låna ut sitt fordon till någon som är onykter. Att göra det kan leda till att man döms för medhjälp till rattfylleri alternativt medhjälp till grovt rattfylleri.
Personer som har fått eller riskerar att få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri har möjlighet att ansöka om körkort med villkor om alkolås i stället för att vara utan körkort. Denna möjlighet gäller endast då rattfylleriet skedde på grund av alkohol - inga andra droger eller narkotikaklassade preparat.
Straffpåföljden påverkas inte av att man får körkort med villkor om alkolås
Villkorstiden är ett eller två år, beroende på vad som lett till ansökan. Straffpåföljden, det vill säga boten eller fängelsestraffet, påverkas inte av detta utan utgår som vanligt. Straffet för rattfylleri är vanligtvis dagsböter och straffet för grovt rattfylleri är vanligtvis fängelse (i stor utsträckning med elektronisk fotboja).
Du kan även få ditt körkort återkallat eller förlora möjligheten att ta körkort (körkortstillståndet) om polisen har tagit hand om dig för berusning vid ett antal tillfällen. Detta gäller även om du inte har kört bil eller något annat motorfordon.
Alkohol försämrar ditt omdöme, din prestationsförmåga och minskar din förmåga att göra realistiska bedömningar. Alkoholen försämrar även din syn och din förmåga att bedöma avstånd och hastighet.
Alkohol börjar påverka dig redan vid mycket små mängder och desto mer du dricker ju starkare blir effekterna, även om du kanske inte upplever det så när du är berusad. Men det handlar inte om hur påverkad du känner dig - om du har druckit alkohol så är du påverkad och ska därför inte köra. Så enkelt är det.
Alkohol börjar påverka dig redan vid mycket små mängder
Vi är alla olika och påverkas därmed på olika sätt och olika mycket av alkohol. Faktorer som påverkar just din promillenivå efter en viss mängd alkohol är exempelvis kroppsvikt, vad och hur mycket du har ätit, din hälsa, hur mycket du har sovit och hur mycket vatten du har druckit.
Din promillenivå kan alltså variera kraftigt mellan olika tillfällen, även om du dricker exakt samma mängd och typ av alkohol.
Alkohol påverkar oss ungefär så här:
Promillehalterna ovan syftar på alkoholkoncentration i blodet.
Alkohol påverkar alla på olika sätt och olika mycket
Många läkemedel förstärker alkoholens effekter, därför kan alkohol i kombination med vissa läkemedel, exempelvis lugnande tabletter, kraftig försämra din körförmåga eller vara direkt livsfarligt.
I genomsnitt förbränner vi människor 0,15 promille alkohol (vilket motsvarar ungefär 2 centiliter 40-procentig sprit) per timme. Men förbränningen är även den högst individuell och kan variera kraftigt beroende på en rad faktorer. Försök därför aldrig räkna ut när du har förbränt alkoholen du har druckit kvällen innan - om du gör du en missbedömning så kan det få allvarliga konsekvenser för både dig och andra.
Det går inte att påskynda förbränningen av alkohol eftersom förbränningen sker i levern och tempot som levern arbetar i går inte att påverka. Bastubad, löpning, kaffe, vatten eller andra "mirakelmedel" fungerar inte - de kan kanske få dig att må bättre men de påverkar inte hur snabbt alkoholen går ur kroppen.
Du är dessutom inte automatiskt en lämplig förare bara för att du inte har någon alkohol kvar i kroppen. I praktiska försök med bilkörning i kritiska situationer har det visat sig att körförmågan kan vara nedsatt med upp till 20 % dagen efter, trots att testförarna inte hade någon alkohol kvar i kroppen eller kände sig bakfulla.
Din körförmåga är kraftigt nedsatt dagen efter att du har druckit alkohol
Det är inte alls ovanligt att förare åker fast och döms för rattfylleri dagen efter att de har druckit alkohol.
Chansa aldrig - avstå alltid helt och hållet från bilkörning dagen efter att du har druckit alkohol.
Du bör veta hur mycket starksprit de vanligaste alkoholhaltiga dryckerna innehåller, det är nämligen betydligt mer än vad man kan tro. Visste du till exempel att en stor folköl innehåller mer starksprit än 4 centiliter vodka?
Spritmängden (40 %) i öl och vin:
Fyra stora burkar folköl innehåller över
17 cl starksprit
För att räkna ut mängden 40-procentig sprit i en alkoholhaltig dryck multiplicerar du först alkoholhalten med mängden och sedan med 0,025.
Med denna metod kan du exempelvis räkna ut att 50 cl 5,5-procentig öl innehåller nästan 7 cl starksprit då 50 * 5,5 * 0,025 = 6,87.
Vissa läkemedel kan påverka dig så kraftigt att du blir en dålig förare. De kan ge dig så pass stora problem med att höra, se klart, hålla dig vaken, koncentrera dig och reagera snabbt att du inte får köra bil.
En del läkemedel påverkar dig bara när du börjar ta dem eller efter att du har slutat ta dem medan andra påverkar dig varje gång du tar dem. Hur länge ett läkemedel påverkar dig är individuellt och kan därför variera från person till person. Många läkemedels påverkan på dig kan dessutom bli kraftigt förstärkt i kombination med ytterst små mängder alkohol.
Reglerna kring läkemedel är enkla: det är alltid förbjudet att köra påverkad och det är ditt ansvar att avgöra om du är påverkad eller inte. Om du gör en missbedömning och kör trafikfarligt så kan du bli dömd för rattfylleri även om en läkare har skrivit ut läkemedlet.
Det är ditt ansvar att avgöra om ett läkemedel påverkar din förmåga att köra säkert
Om du kör med ett narkotikaklassat läkemedel i kroppen som inte är utskrivet av en läkare så kan du dömas för rattfylleri, även om du inte har kört trafikfarligt eller varit inblandad i en olycka. Lagen likställer nämligen det med att köra med alkohol eller droger i kroppen.
För att ta reda på hur ett läkemedel kan påverka dig så kan du antingen läsa läkemedlets bipacksedel eller rådgöra med din läkare eller apotekaren som ger dig läkemedlet.
Du ska alltid avstå från att köra om du tar ett eller flera läkemedel och du eller någon annan upplever att du:
Om du tar ett läkemedel som gör dig seg, trött, yr, snurrig eller långsam så får du inte köra bil
Kortfattat kan man sammanfatta reglerna på följande vis. Du kan dömas för rattfylleri/grovt rattfylleri om du har tagit ett:
Det är totalt förbjudet att köra med ett narkotikaklassat ämne i blodet. Som narkotika räknas både illegal och legal narkotika, samt vissa läkemedel.
Nollgränsen för narkotikaklassade medel innebär att det är förbjudet att köra med narkotika i blodet oavsett om man är påverkad eller inte. Eftersom många droger stannar kvar i blodet mycket länge - hasch och marijuana kan exempelvis stanna kvar i upp till två månader - innebär detta att en person som tar en drog kan dömas för drograttfylleri långt senare.
Det enda undantaget från denna nollgräns är för narkotikaklassade läkemedel som tas enligt läkares ordination. Men kom ihåg att du inte får köra om du är påverkad av läkemedlet.
Det är totalt förbjudet att köra med ett narkotikaklassat ämne i blodet
Narkotika kan påverka kroppen på helt andra sätt än alkohol, dessutom påverkas olika personer på olika sätt av narkotika. Kokain och amfetamin ger i regel överaktivitet och ökar brukarens självöverskattning kraftigt. Dessa droger tar även bort trötthetskänslorna, men inte själva tröttheten. En person påverkad av kokain eller amfetamin kan alltså plötsligt kollapsa bakom ratten, utan att först ha känt sig trött.
Hasch och marijuana kan framkalla hallucinationer, ge en skev verklighetsuppfattning och en kraftig självöverskattning och försämrar dessutom orienteringsförmågan och förmågan att ta in yttre intryck.
Hasch och marijuana påverkar en person i minst en vecka, men kan som sagt stanna kvar i blodet i upp till två månader.
Enligt lagen är det förbjudet att köra bil om du på grund av sjukdom inte kan köra på ett betryggande sätt. Om du är så pass sjuk att din förmåga att köra säkert är nedsatt så är det alltså lika förbjudet att ändå göra det som att köra uttröttad eller påverkad av alkohol, droger eller ett olämpligt läkemedel.
Om du är så sjuk att du inte kan köra på ett betryggande sätt så får du inte köra
Chansa aldrig - Om du är osäker på om ditt sjukdomstillstånd gör dig körolämplig ska du kontakta en läkare innan du sätter dig bakom ratten.
I princip alla starka känslor påverkar oss som förare, ofta negativt. Det betyder inte att du aldrig ska köra när du är arg, deprimerad, irriterad eller ledsen, men det är viktigt att du är medveten om att dina känslor kan påverka ditt sätt att köra på och att de i värsta fall leda till att du fattar oförståndiga beslut.
Studier har visat att förare som är arga, upprörda eller gråter bakom ratten löper 10 gånger större risk att råka ut för en olycka än lugna förare.
Irritation, ilska och andra starka känslor gör oftast de flesta till sämre förare
Från och med 1 februari 2018 är det helt förbjudet att köra med en mobiltelefon i handen. Det är alltså inte tillåtet att varken prata i telefon utan handsfree, skriva SMS, surfa eller göra nånting annat med mobilen i handen samtidigt som man kör.
Att köra med ena handen och använda sin mobiltelefon med den andra är förenat med väldigt stora risker. Studier visar att det är speciellt riskfyllt att skriva SMS bakom ratten, eftersom man då både flyttar blicken från vägen och fokuserar på någonting annat än sin körning. Det är givetvis lika riskfyllt att surfa, spela mobilspel eller uppdatera sina sociala medier bakom ratten.
Att skriva SMS bakom rattenär speciellt riskfyllt
Det är fortfarande tillåtet att prata i telefon om man använder handsfree, men av säkerhetsskäl bör det ändå undvikas.
En av anledningarna till att det är farligare att prata i mobiltelefon än vad det är att prata med en passagerare i bilen är att ett mobilsamtal inte automatiskt anpassas till den rådande trafiksituationen. När en förare pratar med en passagerare så gör det däremot det. Om en komplicerad trafiksituation uppstår så kan föraren dröja med ett svar och fokusera på körningen utan att passageraren stressar föraren att svara.
