Läser in...
Att du hela tiden är medveten om din omgivning beror på att hjärnan konstant arbetar med att analysera och bearbeta alla intryck som dina sinnen producerar, detta kallas för varseblivning. För att du sedan ska kunna uppmärksamma rätt saker väljer hjärnan ut de intryck som är viktigast, detta kallas för selektiv varseblivning.
Hjärnan väljer ut de intryck som är viktigast att uppmärksamma och filtrerar bort intryck som inte är lika viktiga
När du är ny i trafiken har hjärnan ännu inte hunnit lära sig vad som verkligen är viktigt, det kan därför hända att du uppmärksammar fel saker, gör felbedömningar och fattar felaktiga beslut.
Oerfarna förare har oftast ett för kort och smalt avsökningsområde, de tenderar också att fixera blicken på fasta föremål som vägkanten, mitträcket eller parkerade bilar.
Erfarna förare har ett längre och bredare avsökningsområde, är bra på att uppmärksamma rörliga föremål och att inte fastna med blicken.
När du är ny i trafiken måste du hela tiden tänka på att röra blicken
Erfarna förare har lärt sig att ta in, sortera och prioritera information (medvetet och undermedvetet) mycket snabbare än vad nya, oerfarna förare kan. När du är ny i trafiken så är det därför viktigt att du hela tiden är aktiv och tänker på att röra blicken och tittar långt framför bilen. Det är också viktigt att inte att fastna med blicken på något längre än absolut nödvändigt.
Oavsett om du är en ny eller en erfaren förare så blir ditt avsökningsområde smalare vid höga hastigheter (detta fenomen kallas tunnelseende). Därför är det extra viktigt att du är aktiv och rör på blicken när du kör fort.
Det är hjärnan, inte foten, som avgör hur lång tid det tar innan du trampar ned bromsen när något oväntat händer på vägen framför dig. Hur lång tid det tar kallas reaktionstid och avgörs av din reaktionsförmåga - ju bättre reaktionsförmåga du har desto kortare blir din reaktionstid. Den genomsnittliga förarens reaktionstid är 1 sekund.
Många unga förare tror sig ha bättre reaktionsförmåga än äldre förare, kanske för att de är vana vid att ofta vara snabbast och starkast. Men reaktionsförmågan avgörs i första hand av erfarenhet, inte snabbhet, därför har erfarna förare i regel bättre reaktionsförmåga än unga förare.
Den genomsnittliga förarens reaktionstid är en sekund
Handlingsberedskap, en defensiv körstil och hög riskmedvetenhet i kombination med mycket erfarenhet är avgörande för en riktigt bra reaktionsförmåga. Därför är det erfarna förare mellan 45-54 år som statistiskt sett har bäst reaktionsförmåga.
Eftersom reaktionsförmågan försämras med åldern så är det förare över 75 år som statistiskt sett har sämst reaktionsförmåga.
Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, droger och sjukdom kan försämra din reaktionsförmåga och därmed förlänga din reaktionstid.
Det är din reaktionstid och bilens hastighet som avgör hur lång reaktionssträckan blir vid en inbromsning. Reaktionssträckan är den sträcka som bilen färdas från det att du upptäcker ett hinder eller en fara till dess att du trampar på bromspedalen. Läs mer om reaktionssträckan.
Din hjärna arbetar ständigt med att bedöma alla situationer utifrån dina teoretiska kunskaper och dina praktiska erfarenheter. Om du aldrig har lärt dig om bromssträckor och du aldrig heller har tvingats panikbromsa så är det väldigt svårt för din hjärna att uppskatta var din bil kommer att stanna om du plötsligt skulle behöva bromsa kraftigt.
Vi människor kan bedöma avstånd till en viss utsträckning men är betydligt sämre på att bedöma hastigheter. Sämst är vi på att bedöma mötande fordons hastighet och bäst är vi på att bedöma hastigheten på fordon som närmar sig från sidan, exempelvis en bil som kommer körandes på en korsande väg.
Att bedöma ett mötande fordons hastighet är väldigt svårt
Vanligtvis sker möten mycket närmare än vad vi tror att de kommer att göra. Om du ska köra om ett annat fordon eller svänga vänster på en landsväg och missbedömer avståndet till ett mötande fordon och/eller det mötande fordonets hastighet så kan konsekvenserna bli förödande.
Räkna alltid med att möten kommer att ske tidigare än vad du tror. Chansa aldrig - om du känner dig osäker på var ett möte kommer att ske så är det bättre att avvakta med omkörningen eller vänstersvängen.
För att bedöma och räkna ut avstånd och hastigheter använder sig hjärnan av en mängd olika ledtrådar och detaljer som den tolkar och analyserar. Telefonstolpar längs en väg kan till exempel underlätta för hjärnan att uppskatta avståndet till en viss punkt längre bort och hur snabbt en bil som kommer rakt framifrån växer i storlek ger en indikation om dess hastighet.
Om dessa ledtrådar och detaljer blir otydliga på grund av exempelvis mörker, regn, snöyra eller dimma så blir det betydligt svårare för hjärnan att göra korrekta bedömningar.
Att köra i snöyra gör det väldigt svårt för din hjärna att göra korrekta bedömningar, speciellt om du kör med helljus
Ibland tolkar hjärnan till och med intrycken helt fel vilket i värsta fall kan leda till en synvilla.
Vanliga felbedömningar och synvillor
En bil med en trasig strålkastare kan uppfattas som en motorcykel eller moped
Alkohol, droger och trötthet gör det i princip omöjligt för hjärnan att göra korrekta bedömningar, vilket kan leda till synvillor även under relativt enkla förhållanden - exempelvis vid körning på en rak väg i dagsljus.
Alkohol, droger och trötthet kan även leda till hallucinationer. En hallucination är när man ser något som inte finns, hallucinationer skapas helt och hållet av hjärnan.
Synen ger hjärnan ungefär 90 % av den informationen som du behöver för att kunna köra bil. Synfältet är normalt 180 grader och består av direktseendet och periferiseendet.
Direktseendet utgör 1-2 % av det totala synfältet och är den del som används när du fokuserar blicken på något.
Periferiseendet utgör resterande 98-99 % av synfältet, dess uppgift är framförallt att upptäcka rörelse. Ofta uppfattar du något i utkanten av ditt synfält, i periferin, men måste rikta blicken, direktseendet, dit för att se tydligare och verkligen uppfatta vad som händer där.
Trötthet, stress, alkohol och droger försämrar periferiseendet kraftigt
För att få köra bil kräver lagen en synskärpa på minst 0,5. Om du behöver glasögon eller linser för att uppnå den gränsen måste du alltid använda dem när du kör. Det är viktigt att kontrollera synen med jämna mellanrum eftersom den försämras med åldern.
Det finns även en risk att du utvecklar en ögonsjukdom eller synfelsdefekter till följd av en annan sjukdom. Var uppmärksam på din syn och kör aldrig om du plötsligt ser sämre.
Effekterna av synfel är som mest påtagliga i mörker.
Det krävs en synskärpa på minst 0,5för att få köra bil
En av de många anledningarna till att alkohol är så farligt i samband med bilkörning är att alkohol försämrar synen. När alkoholhalten i blodet ökar så minskar ögonens förmåga att samarbeta. Det leder i sin tur till sämre förmåga att bedöma avstånd, att bländningskänsligheten ökar och att periferi- och mörkerseendet blir sämre. Den som blir riktigt berusad kan börja se dubbelt.
I mörker blir effekterna förstärkta.
Även om synen är det viktigaste sinnet vid bilkörning så är även våra andra sinnen nödvändiga. Nedan följer en rad exempel på hur de hjälper oss.
Hörseln gör dig uppmärksam:
Känseln och balanssinnet hjälper dig:
Luktsinnet gör dig uppmärksam på:
